Och om jag saknar dig morfar, vad ska då inte mormor göra? Men tänk så underbart att ni hade varandra hela vägen. Och att ni fick vara tillsammans hela livet. Nu tar vi hand om mormor. Fyller tomrummet så gott det går. Det är verkligen att ta på sig för stora skor. Men det finns inget annat sätt.

Artikeln borde absolut haft en mer catchy rubrik i stil med ”Rör dig eller drabbas av tretton otrevliga sjukdomar” eller ”För varje minut framför tvn förkortar du ditt liv med två”. Jag skulle kunna referera innehållet och välja ut några snaskiga delar. Men det gör jag inte. Läs den. Jag trodde jag visste. Men det är lätt att ”glömma bort” fakta när den inte passar på det egna livet.

Official poster.

Syverkstad.

Ungsbakade mössor.

Slut för idag. 23.16.

Konferensen i Schweiz handlade om folkhälsa och hållbarhet. Och trots att jag tycker att jag försöker spara på våra resurser så är jag en stor skurk. Jag vill ha ny telefon vartannat år. Jag vill ha ny dator när den gamla blir trög. Jag vill ha möjlighet att koppla upp mig för att slösurfa var jag vill, när jag vill. Hur blev det så här?

På konferensen kunde vi testa hur många jordklot som skulle behövas om alla levde som jag gör. 2,2 blev resultatet. 2,2! Och då är jag inte den värsta skurken i världen.

Nej. Saker och ting blir satt i lite perspektiv. Samtidigt kastas man verkligen mellan diametralt skilda världar när ett seminarium om att förbättra hälsan i ett slumområde i Filippinerna genom att se till att alla hushåll har tillgång till en toalett följs av ett om hälsopolicy och forskning i Europa inför EU2020-strategin. Euhm. Ok. Med det inte sagt att fattigdomen och ohälsan i Europa är något som vi inte ska jobba med. Men att ta en stund och tänka på den överflöd, och det behov av ännu mer överflöd många av oss har, kan vara en möjlighet till att jordklotsslöseriet minskar något.

Nu sitter jag i sängen med ömma fötter efter allt vandra och att ständigt vara på språng. Konferensen i sig har varit fullspäckad från morgon till kväll. Några små kaffepauser har vi hunnit med men det är ungefär det. På dagtid/tidig kväll. Sen. Har vi upptäckt Genève. På söndagen när vi landade inledde vi med en marockansk middag.

På måndagen pågick konferensen till 20-tiden. Sen bar det av till en italiensk restaurang som vi hade spanat in kvällen innan. Med efterföljande kaffe.

Och på tisdag slutade vi lite tidigare, så vi hann ta oss över till södra sidan för att fönstershoppa lite innan vi intog middag på (igen) en italiensk restaurang. Men det har jag inga bilder på eftersom min jobbdator inte har bluetooth och jag inte har sladden med mig. Och just nu orkar jag inte blåtanda över bilderna till Mias telefon för att sen låna hennes telefon och koppla den till min dator för att lägga över bilderna för att sen lägga upp dem här. Hur som helst. Den absolut trevligaste kvällsaktiviteten var utomhusbion vid Porte Noir. Med Genèvesjön som bakgrund till filmduken såg vi en förpremiär av filmen l’italien.

Humor. Och superhärligt. Klockan tolv när filmen var slut var luften fortfarande ljummen och det kändes som vore vi vid Medelhavet.

I kväll blev det indiskt (mat). Och det finns det inte heller nån bild på eftersom jag inte får in några bilder till datorn. Däremot kan jag bjuda på en liten länk till gruppen vi såg på Scène Ella Fitzgerald. En gratiskonsert som ingår i ”musiques en été festival”. Man kanske skulle flytta hit?

Det funkade inte helt. Men tillräckligt mycket för att sommarkänslan skulle hålla i sig till eftermiddagsfikat när vi var tvungna att gå ut och äta glass i solen. Jag åt en lakritsgräddglass med jordgubbsisglassöverdrag. Spännande smak.  Inte top of the line men härligt barnslig känsla. Med härliga kollegor.

Här kramar han den nordiske mästaren Ove Tillung. Nu har vi packat bilen och är snart på väg. Byebye.

Fler bilder finns på Facebook.

De svettade vi ner till Hayseed Dixies. Det gick bara inte att stå stilla. Hade inga förväntningar what so ever på bandet men det gick verkligen inte att sitta stilla. Svettig från topp till tå.

Nu tar vi en kopp kaffe medan alla akropiloter packar sina droppbagar.

Och så planerar vi en all inclusive-resa till Alpes d’Huez i januari/februari. Vi tror vi har hittat resan. Måste bara skrapa ihop 35 000. Hm. Blir billigare om vi får besök i Åre istället. Så åker jag på tjejresa till alperna själv istället.

Nej. Nu är det snart dags att se de coola killar droppa från helikoptern.